Karlbergare (Plectranthus verticillatus)
Karlbergaren tillhör familjen kransblommiga växter och har ett växtsätt som är typiskt för släktet Plectranthus, en blandning av upprätt, krypande och hängande, med långa, kraftiga rankor som på kort tid kan nå en meter i längd.
Bladen är blanka, glansigt gröna och dekorativa, och karlbergaren växer snabbt. I ljust läge kan plantan även bjuda på klasar av små, vita blommor.
Växtsättet är lågt och nästintill liggande, vilket gör att Karlbergaren trivs väldigt bra i ampel, i en hög kruka eller på en piedestal där rankorna får svepa fritt nedåt.
Namnet kommer från makarna Gustaf och Elisabeth Karlberg, som i början av 1930-talet bodde i Sydafrika och där blev förtjusta i den vilt växande och odlade växten. Genom kontakt med stadsträdgårdsmästaren i Johannesburg fick de skott av plantan, som Elisabeth Karlberg tog med sig hem till Sverige. En stickling gav hon till en släkting i Göteborg, som odlade upp och förökade den – och därifrån spreds karlbergaren till svenska hem och trädgårdar under namnet som en hyllning till paret som en gång förde den hit. Trots att den ibland kallas "svensk murgröna" har den alltså varken sitt ursprung i Sverige eller någon nära släktskap med murgröna, utan härstammar egentligen från södra Afrika.
Idag ses karlbergaren som en historisk krukväxt som dock sällan odlas kommersiellt, utan det vanligaste är fortsatt att den sprids mellan entusiaster. En riktig nostalgiväxt för den som vill ha en bit svensk krukväxthistoria hemma.
Proveniens, Sydafrika, introducerad i Sverige på 1930-talet.