Pelargonium Augusta
Augusta tillhör gruppen zonalpelargoner och bjuder på en enkel blomma i vitrosa med ett djupare, rosarött öga i mitten – ett utseende som för tankarna till en trädgårdens höstflox.
Kronbladen ligger lätt överlappande och kantas av en rosaröd rand. Nyutslagna blommor är nästan vita, men mörknar successivt mot ett fylligare rosarött ju längre de blommar, vilket ger plantan ett skiftande och levande uttryck genom hela säsongen. Ståndarna bär rostfärgat pollen. Blommorna sitter i klasar om 30–40 blommor, buret på långa till mycket långa, svagt behårade blomstjälkar. Grundfärgen på blomstjälkarna är ljust grön men kan vid intensiv solbestrålning färgas mörkare violett på solbelysta delar.
Bladen är stora till mellanstora, mellangröna och saknar zonering.
Växtsättet är kraftigt och upprätt.
Det är nödvändigt att toppa plantan en eller ett par gånger under uppbyggnadsfasen för att erhålla välförgrenade plantor.
Ursprunget till Augusta går tillbaka till Cedergrens Plantskola i Råå utanför Helsingborg, som förde vidare sorten under 1980-talet. En växtälskare vid namn Inger ska ha lämnat in den till plantskolan efter att själv ha hittat och köpt den under samma namn på en resa i England. Sorten är i dag inte upptagen i det internationella registret över pelargonsorter, men lever kvar tack vare de som en gång tog tillvara den.
I juni 2008 utsågs Augusta officiellt till landskapspelargon för Skåne, och sorten räknas i dag som en omtyckt del av det svenska pelargonarvet.