Pelargonium australe
Pelargonium australe är en vildart inom pelargonsläktet, den mest kända och vitt spridda av de omkring sju australiska pelargonarterna. Blommorna på just denna form av Pelargonium astrale är ljust rosa till rosalila med djupt karminröda till vinröda strimmor, framförallt på de övre kronbladen, och sitter i lösa flockar om upp till tolv blommor på långa, hårbeklädda blomstjälkar.
Bladen är rundade till äggformade, mjukt flikiga med fem till sju lober och en naggad, ofta vågig kant. Både blad och stjälkar är hårbeklädda ("hirsuta"), vilket ger plantan ett mjukt, lite sammetslent uttryck.
Växtsättet är halvbuskartat och lågt, upprätt till nedliggande, och når i vilt tillstånd vanligtvis omkring 50 cm i höjd. I kruka är en höjd på 20- 30 cm vanlig och en stickling utvecklas under en växtsäsong till en välförgrenad rikblommig tuva. Arten trivs bäst i soligt till lätt skuggigt läge och är förvånansvärt tålig mot en rad olika jordtyper.
Arten beskrevs vetenskapligt 1800 av den tyske botanisten Carl Ludwig Willdenow och är, till skillnad från de flesta odlade pelargonsorter, endemisk för Australien – den enda pelargonart som förekommer naturligt där, snarare än i Sydafrika. Den växer vilt över nästan hela kontinenten, från sanddyner och klippiga kustklippor till alpina trakter, och kallas på engelska "austral storksbill" eller "native storksbill". En spännande bekantskap för den som är nyfiken på pelargonernas mer ovanliga geografiska släktingar utanför Sydafrika.
Proveniens: Australien.